• Marcel Duchamp

    Marcel Duchamp (1887-1968) var och är en av de viktigaste konstnärerna i konsthistorien och är en av dem som det är viktigast och mest betydligast att känna till, många känner till att han är viktig, men inte varför. 
    <?xml:namespace prefix = o ns = "urn:schemas-microsoft-com:office:office" /><o:p> </o:p>Duchamp börjar sin bana som konstnär med traditionellt måleri, men hans motiv är kubistiska. I Duchamps målningar återges människan som en ”maskinvarelse”, bilder av kroppar i rörelse. För futurismen var detta sätt ett medel att ge illusion av energi, rörelse och dynamik, medan det för Marcel Duchamp gick det mer ut på intellektuell analys. Han målade mycket för att provocera, och ifrågasätta, vad räknas som konst?
    <o:p> </o:p>Han har bl.a. gjort ”Mona Lisa med mustasch och skägg” Runt 1913 började Duchamp skapa s.k. ready-mades, d.v.s. Vardagsobjekt som man använde som konstmaterial, t.ex. ett handfat fyllt med gafflar, där har objekten tappat sin funktion och blir får med en ny titel och blivit insatta i nya sammanhang. En av de första redy-mades var flasktorkningsställ, 1914, troligen som en kommentar till första världskrigets utbrott. Han gjorde även”Chockladpressen”.  Marcel Duchamp den första som gjorde rörliga skulpturer.
    <o:p> </o:p> Genom detta nya skapande bröt Duchamp mot det dittills självklara krav som hade ställts på konstnären att visa hantverkskunnande och att framställa original, vilket ersattes av Duchamps frihet att välja ett objekt och kalla det för konstverk. Genom dessa ready-mades började han (och andra) avskilja modernismen från dess starka arv från 1800-talets syn på vad konst är.
    <o:p> </o:p><o:p> </o:p>Alltså, Marcel Duchamp är och var en av de viktigaste konstnärerna genom konsthistorien. Han var den första som gjorde ready-mades, den som uppfann konceptet att konst kan se ut hur som helst. Att jag går ut på gatan och går 10 steg fort och sedan 3 steg sakta osv. kan vara konst.
    <o:p> </o:p>Detta är ett bra och nyskapande synsätt på vad konst är. Att många föremål i vår omgivning kan ses som konst, men det gör det svårt att idag hitta på något nytt. Den som lyckas med att göra något nytt är vår tids konstnärer, vilka idag är mer uppfinnare och forskare än hantverkare. Idag finns inga ramar för vad konst är, jag skulle kunna kalla mig för KONST. Nutida utställningar kan bestå av ett tomt rum med en konstnär i, med vilken man får prata en stund. Konstverket utgörs av samtalet mellan konstnären och besökaren. En nackdel med denna utveckling är kanske att det som betraktare kan vara svårt på en utställning urskilja vad som är konst och att förstå den.

    votre commentaire
  • <?xml:namespace prefix = o ns = "urn:schemas-microsoft-com:office:office" /><o:p> </o:p>Att använda en begränsad färgpalett är utvecklande, man lär sig att blanda färger på ett nytt sätt, man utgår från de färger som finns och får fram ett begränsat antal färger och nyanser genom att blanda dem. Detta ökar och utvecklar kreativiteten eftersom man måste vara kreativ för att kunna måla ljus, skugga, kallt och varmt, m.m. med endast ett antal färger. Man får då på ett annat sätt utlopp för sin fantasi. Om man har en begränsad palett blir det enklare att få fram kontraster, varmt, kallt, ljus och skugga eftersom man får färre möjligheter.
    <o:p> </o:p>Med färgerna ockra, vitt och marinblått blir resultatet effektfullt, sprakande, rätt kalla färger och höga kontraster. Med färgerna kadmiumgult, vitt, marinblått och bränd sienna blir resultatet mer sammanhängande, mindre kontrast, färgerna smälter ihop på ett helt annat sätt, det blir mycket enklare att få fram de varma nyanserna.  Det är lättare att få rörelse i bilden. Om man använder obegränsad färgpalett blir möjligheterna oändliga och färgskalan mer varierad, men färgerna smälter samman och det blir enkelt en grå sörja.
    <o:p> </o:p>Om man målar väldigt fotorealistiskt är det viktigt att motivet eller färgkompositionen är spännande och att det uttrycker något. Jag målar ofta väldigt exakt och pillar mycket med varje liten detalj, men det är ju inte det i mina målningar som är viktigt, det viktiga är att de säger mig något, att de ger ett intryck, vilket man kan skapa på många olika sätt. Hur viktigt är det att känna igen? Vad menas med att känna igen? Jag tycker inte att det är viktigt att känna igen motivet, formerna eller färgerna i en målning, nya saker är spännande,  det behöver inte vara en föreställande målning.
    <o:p> </o:p>

    Färgens betydelse ur teknisk aspekt är väldigt viktig för att t.ex. skapa kontraster och ljus och skuggor, utan färg blir en föreställande målning knappt tvådimensionell. Finns det däremot en mening med att man har målat svart-vitt är det en annan sak. Även rörelse är lättare att uttrycka med färger. Det kan vara så att man associerar t.ex. platt med grått och tråkigt och därför ser det bra ut med en gråaktig färg till en vägg. Men om man vill ha volym istället så associeras det ofta till varma färger och det kan då vara bättre att använda färg.


    votre commentaire
  •  

    När vi fick uppgiften att arbeta helt fritt utifrån en karta över Göteborg såg jag många möjligheter. Det kändes som en utmaning att få arbeta helt obundet, utan gränser, men ändå inom ramen kartprocess och Göteborg. Det första jag kom att tänka på var staden, fylld av olika platser, med olika minnen från olika personer och händelser. Staden har helt klart sitt eget liv och sin egen personlighet, den har en historia. En del av stadens historia är ju kartan, hur staden är utformad.<?xml:namespace prefix = o ns = "urn:schemas-microsoft-com:office:office" /><o:p> </o:p>Jag började med att rita olika mönster på smörpapper, men det kändes så ordinärt och medan tiden gick fylldes jag av idéer och kreativitet av denna inspirerande uppgift. Jag valde i blindo ut tre, fyra områden från kartan och valde omgivningen kring HDK. Det kändes som om det kunde bli intressant eftersom området är packat av konstnärer, gallerier, museer, caféer och restauranger; kultur. Först begav jag mig ut för att ta kort på området, jag ville fota människor och fasader, asfalt, cyklar, växter och småkryp. Sedan skulle jag arbeta utifrån bilderna, kanske även intervjua människor jag stötte på runtomkring i området och se vad de gjorde där och vad de tyckte om området. Jag övergav sedan den iden när jag insåg hur mycket jobb det skulle bli och övergick till att välja ut ett par av de intressantaste bilderna och skapa med utgångspunkt i dem. Jag började med, genom att använda en overhead, teckna upp några olika konturer med en svart tuschpenna som jag trodde var vattenfast. Efter det hade jag tänkt att jag skulle lägga en annan overheadbild ovanpå så bilderna gick in i varandra, men detta blev för rörigt och jag bestämde mig för att nöja mig med att använda en bild. Jag beslöt mig för att lägga en hinna av olika färger ovanpå de svarta konturerna med vattenlöslig oljefärg men märkte att de svarta började rinna, först blev jag irriterad, men lät det ändå vara. Ibland får man ta saker som det kommer och det här kändes som ett sådant tillfälle. Jag fortsatte att låta det rinna och fyllde i med olika färger. I inledningen av uppgiften hade jag tänkt mig målningen som realistisk, men med allt rinnande blev det ickeföreställande och jag fick finna mig i det. Nu, senare när målningen är klar känner jag mig glad att det blev så, kanske för att det i uppgiften inte passade att måla realistiskt, med en sådan fri uppgift. Efter ett tag började jag att på några ställen bara fylla i noggrant med tjock färg. Färgerna som jag valde var starka, klara och kontrastfulla.<o:p> </o:p>Efter ett slag behövdes det något nytt för att bryta av det rinnande måleriet. Jag tittade i konstböcker för att få lite inspiration och hittade då böcker Nancy Spero och Olle Skagerfors. Efter att ha fått lite inspiration från böckerna satte jag mig ner och började skissa på olika idéer, jag hade främst en idé att jag ville ha en text i tavlan, men vilken text? Jag lånade en bok av Lena Haraldsson med väldigt fräcka bilder på gamla affischer, målningar, tröjtryck m.m. Jag funderade och kom fram till att det hade varit bra att skriva något om staden och konsten, kanske något om platser och kartor eller gator. Med hjälp från <?xml:namespace prefix = st1 ns = "urn:schemas-microsoft-com:office:smarttags" /><st1:place w:st="on">Lena</st1:place> och Patricia kom jag fram till ”Me and my art, Me and my city, Art and the city”. Frågan var då om jag skulle måla det för hand eller om jag skulle trycka, jag valde att trycka med schabloner, kanske för att det var kul att prova på något nytt. För att sedan hitta på något ytterligare som skapade spänning i bilden och för att ta bort ett område som var väldigt blått ville jag sätta dit några grafiska former i ljusa färger. Det blev då ringar i rött, orange och gult.<o:p> </o:p>Resultatet blev kanske inte som jag hade tänkt mig från början, men jag känner mig nöjd, jag hade velat fernissa bara texten i klar fernissa för att få en mer känsla av gatan, som om det faktiskt var en schablon från gatan. Jag ville få lite graffiti-känsla över texten. Det har verkligen varit en utvecklande uppgift som jag känner att jag fått ut en hel del av. Det var verkligen bra att få denna uppgift som en av de sista, jag kände mig mogen för något mer utmanande och nu har jag lärt mig hur kul det kan vara att måla ickeföreställande, vilket aldrig tidigare varit min grej. Det var en väldigt bra idé till uppgift som verkade få de flesta att bli inspirerade, även om det samtidigt verkade vara några som inte riktigt visste vad de skulle göra med friheten i uppgiften, var de skulle börja. Kanske kunde man ha gjort på ett annat sätt, det finns ju så många möjligheter, men jag känner att jag klarade det rätt bra och att jag har ansträngt mig med uppgiften och lagt mycket tid och energi på den. Det var kul att se hur de andra gjorde och hur olika resultaten blev. Hade jag kommit utifrån hade jag inte förstått att alla i gruppen faktiskt utgick från samma grund, en karta. <o:p> </o:p>Jag trodde att MÅS kursen skulle likna de andra kurser jag gått i bild/måleri/skulptur på skolan, och det gjorde den till en viss del. Skillnaden var att det har varit friare, man har haft större möjligheter, bättre förkunskaper. Kursen har varit varierande. Jag tycker att det har varit en utvecklande kurs och en bra fortsättningskurs. Det jag har saknat i kursen var kanske en eller två lektioner om hur man gör arbetsprover. Kanske hade det varit ett bra förslag att ha som en obligatorisk egen liten kurs för alla som vill. Ikonuppgiften var inte den roligaste, kanske för att man aldrig hade gjort något liknande innan, man visste inte var man skulle börja och jag hade aldrig tidigare jobbat med guldfärg innan. Det var svårt att veta hur man skulle handskas med guldet. Jag skulle rekommendera en längre introduktion till just den uppgiften i fortsättningen, och lite fler lektioner. Den bästa uppgiften i kursen var kartprocessen. Det var också intressant att måla modell, det är viktigt att lära sig också om man vill fortsätta med konst i framtiden. Jag har känt hur mitt måleri har utvecklats under kursens gång och att jag har lärt mig nya saker, jag har öppnat mig för andra sorters måleri. <o:p> </o:p>Skulpturdelen har inte varit lika tilltalande för min del, jag har alltid tyckt att det var roligast med måleri och att teckna och fota. Skulptur har varit svårt, det är fortfarande svårt, kanske för att jag inte hade förkunskaper från innan gymnasiet. Visst hade man en del baskunskaper, men för min del kändes det inte tillräckligt. Det har nästan känts som om jag hade behövt en fortsättningskurs i skulptur innan jag satte igång med denna annars (även i skulptur) utvecklande och inspirerande kurs. Även om jag inte tycker att jag hade förkunskaper från början känner jag att jag har fått ut mycket även av skulpturdelen, jag har fått utvecklas och lära mig nya saker, men på en helt annan grund. Jag har inte riktigt kunnat få ut samma saker som de andra i kursen, men jag har fått lära mig grundkunskaper på en högre nivå, det är nästan som att läsa en c-kurs i mattematik när man inte läst b-kursen. Man kan lite, men eftersom man inte läst b-kursen så får man ta i lite extra och lära sig snabbt. Uppgifterna har varit varierande och roliga, och mitt intresse för skulptur har definitivt ökat.

    votre commentaire

  • votre commentaire